EmmaPQ

2009.03.23 kl:12.13



Igår frågade Daniel mig om jag mest känner mig mest svensk eller småländsk.
Och svaret är otroligt enkelt; småländsk, såklart!
Det är inget snack om saken.

Så nu funderade jag lite på det här och jag vet inte riktigt vad det är som gör det, 
men jag känner att småland är en så stor del av mig som person.
Det är kanske konstigt, men det finns en mycket stor plats i mitt hjärta för Småland.
Och det är inte bara människorna där som gör det, och det är inte bara själva hemstaden.

När man befinner sig på andra platser än i Småland, som till exempel här där jag bor,
så blir man (jag) otroligt glad om man träffar på en annan smålänning,
om man hör någon prata den vackra dialekten.
Man (iaf jag) känner en viss connection med denna person just för att han/hon är från Småland.
Hon/Han är helt enkelt en lite bättre, en lite mer intressant person. Hehe.

Ja, och sen är det ju det här med den småländska naturen.
Det behöver inte ens vara Småland, man kan befinna sig i ett annat landskap
och komma till en plats där naturen påminner om småland och då blir man (jag) lycklig.
Såklart blir jag ju ännu lyckligare när jag får komma in i Småland, för det är så speciellt.
Allt ser annorlunda ut, det är så vackert. Och luften känns annorlunda.
(Ja, det kan tyckas att jag överdriver lite, men jag vet inte det...)
Det är något som händer i mig när jag kommer förbi en skylt som talar om att jag är i småland.
Jag vet som sagt inte vad det är, men det jag vet är att jag och Småland hör ihop.
Jag bor bara här tilfälligt, för någon gång kommer jag återvända. Det vet jag.

Jaha, Daniel sa också att de flesta andra han frågat svarat att de kände sig som svenskar,
så du som läser detta kan ju svara på vad du känner dig som.
Som en liten miniundersökning liksom.