Reine rules
2010.02.28 kl:23.09
Grejer
Grejer
Jag har väldigt lite att säga nu för tiden.
Tänkte bara säga det om det inte redan märkts...
Och så tänkte jag säga att jag just nu är inne på Avsnitt 5,
säsong 4 på Tre Kronor. Tror att jag snart börjar komma dit
då jag slutade titta, när det begav sig på TV alltså...
Det är dock ganska farligt det här. Har fastnat totalt och måste
se klart alla tio säsonger, typ nu!
Ja, det snöar
2010.02.22 kl:10.33
Jag har märkt det.
Nej, jag tänker inte skriva något om OS.
Och nej, jag tänker inte skriva något om "snökaoset" heller.
Och absolut inte något om hur SJ och all annan kollektivtrafik
klarar vintern..
Jag kan skriva att jag var på BIO tre gånger förra veckan.
Det var bra.
Och så kan jag skriva att jag ska göra min VFU hemma i Småland,
på min gamla gymnasieskola...
Det kan bli kul.
Tre kronor
2010.02.18 kl:00.11
Och nostalgi!
Jag har startat projekt "Tre kronor".
Dvs att jag har börjat kolla på serien från säsong 1.
Allt finns på youtube, lite meckigt kan man tycka.
Lite kul kan jag tycka.
Är på avsnitt 3, säsong 1 nu.
Fråga mig inte varför jag började, men nu är jag fast.
När jag är klar ska jag se Rederiet - alla säsonger.
Klockrent!
2010.02.15 kl:14.33
Humor
"Klockren" är ett ord jag kan använda ibland..
Egentligen tycker jag att det låter lite töntigt,
lite som att det var ett inneord på tidigt 90-tal,
eventuellt tidigare än så, men det kan vara
något jag bara fått för mig också.
Och så gillar jag ju saker från tidigt 90-tal
och tidigare än så, så det passar ju bra.
På tal om något klockrent; http://www.klockren.nu/
Jag har lurat mig själv för många gånger nu...
2010.02.15 kl:00.13
Det var det här med att sova...
Klockan nio ser jag på tv, jag tänker att jag är trött och skulle
nog kunna somna efter filmen som är slut runt elva sådär…
Efter filmen är jag inte längre trött (såklart). Då tänker jag att
jag kan vara vaken en liten stund till bara…
När klockan blir efter tolv, som nu ungefär, är det kört.
Då vill jag aldrig sova.
Och nu har jag kommit på varför.
Det är inte smart, det är idiotiskt.
Men det är sant.
Jag vill verkligen inte sova. Min kropp säger kanske ja ibland,
men min hjärna säger definitivt NEJ!
Jag vill inte att det ska bli en ny dag.
För med nya dagar kommer saker man måste göra, saker man måste ta tag i.
Speciellt när den nya dagen är måndag. På kvällar kan man tänka; "Äh, det
där kan jag ändå inte fixa idag, det får jag göra imorgon" men på mornar kan
man icke tänka så. Inte utan att lura sig själv iaf...
Med nya dagar kommer framtiden.
Och kanske är det att lura sig själv att jag den här helgen inte kunnat
somna förrän väldigt sent varje natt (och då menar jag väldigt sent),
utan egentligen anledning, så att jag varit tvungen att sova väldigt länge
på dagen efter vilket resulterat i att det blivit kväll igen väldigt snabbt.
Kanske har jag lurat mig igenom hela den här helgen, och alltså inte
gjort något vettigt alls. (Fast jag tror åtminstone att jag är lite friskare nu...)
Men nu är det inte helg längre, så nu får jag inte luras mera!
För jag måste plugga. Och jag måste ta tag i en hel del grejer...
Delfinal två
2010.02.14 kl:00.17
Jag tycker...
Jag hade faktiskt börjat på ett såhär-tycker-jag-om-kvällens-bidrag-
i-melodifestivalen-och-de-här-tror-jag-kommer-gå-vidare-inlägg,
men jag hann visst inte klart med det innan programmet började.
Ikväll tittade jag iaf och jag hade lyssnat/läst in mig innan, och jag
tycker ju det är roligt, så lite kanske det börjar komma tillbaka...
För att bara nämna något lite kort om kvällens låtar & artister
så kan jag väl säga såhär;
Att Andreas Johnson gick direkt till final var det väl ingen som blev
förvånad över. Han är ju han och han går hem för att han skriver så
otroligt lättillgänglig och förutsägbar musik som svenska folket lätt kan
ta till sig. Tycker dock att den här låten hade något lite mer än hans
tidigare bidrag i Melodifestivalen.
Eric Saade var töntig och inte speciellt bra. Tycker det var väldigt
intetsägande och det som var töntigt var duschen på slutet...
Förstår inte riktigt varför han dels var segertippad och sedan också
kom direkt till final.
Att han dessutom gjort den svenska (skånska) rösten till "Shane",
dvs Joe Jonas, till den svenskdubbade versionen av Camp Rock gör
ju inte det hela bättre.
Pauline till Andra chansen var helt okej. Gillar Pauline, hon är riktigt
bra och jag tänkte att det här borde bli bra om hon gör ett bra scen-
framträdande vilket jag tyckte hon gjorde. Dock tänker jag att låten
kräver ett par lyssningar och på det viset är ju Andra chansen bra.
Då får man höra låten igen...
Kalle Moraeus & Orsa Spelmän var ganska trevliga ändå. Gillar ändå
blandningen på låtarna. Tycker att låten var fin, bra och snygg stundvis
men jag kanske hade föredragit att någon annan hade sjungit. Det
var kanske inte klockrent på alla ställen och jag kunde verkligen höra
någon tjej som sjungit mycket folkmusik göra den.
För övrigt var det synd att Highlights & MiSt inte gick vidare. Tycker
att dom åtminstone borde kommit till Andra chansen. Däremot så är
ju det här med MiSt lite konstigt... Dom vinner webjoker-tävlingen men
sen gör SVT om hela låten och låter Highlights göra hela grejen medan
MiSt får köra. Inte för att jag tror att det hade blivit bättre om dom
gjort låten själva, men det känns inte riktigt som det här som folk
röstade fram...
De artister jag inte nämnt behövs inte nämnas, för det var inget att
hänga i årets Schlagergran.
Nästa vecka ser jag fram emot Alcazar!
Mello-tider!
2010.02.12 kl:22.26
Mellofestis!
Ja, det är ju Melodifestivaltider nu, men allt som varit i mina tankar
sen jag kom hem från Gambia är ju just Gambia. Man kan till och
med tro att det här har blivit någon slags Gambia-blogg...
Jag har inte ens orkat bry mig om att jag missade förra veckans
delfinal, jag lyssnade inte på småsnuttarna som man kan lyssna på
innan delfinalen och jag har inte alls läst in mig på artisterna och
bidragen. Känner man mig förstår man att det är nånting som hänt...
Mitt liv är Melodifestivalen i dessa tider, men inte i år. Det känns
inte lika viktigt längre...
Dock försöker jag att ta tillbaka just det här Mello-suget, för jag gillar
ju det egentligen. (Eller?) Plus att Fredrik är så besviken på mig när han
nu får vara ensam i Schlagernörderiet...
Men när jag åkte tåg förra veckan köpte jag faktiskt Aftonbladets
Schlagerbilaga på 134 sidor och läste hela vägen... Inte för att det hjälpte
så mycket, men jag försökte iaf.
Nu ikväll har jag faktiskt "tjuvlyssnat" på bidragen på svt.se och jag
tänkte ändå att jag kunde försöka mig på ett litet sedvanligt inlägg
om bidragen och vad jag tror om utgången... Men det får nog bli imorrn,
för nu ska jag se på film och försöka bli frisk!
Gambia-konsert!
2010.02.12 kl:10.57
Och insamling!
Onsdag 17/2 kl:19.00 är det dags för vår Gambia-konsert.
Plats: Konsertsalen, Musikhögskolan Örebro.
Det blir som en liten redovsining av vad vi har lärt oss och
vad vi varit med om under våra tre veckor i Gambia.
Det blir sång, musik, dans, bildspel, filmer och en del snack.
Samt en insamling till ett brunnsprojekt i byn Berefet.
Vi bodde den mesta av tiden på ett camp som ligger i anslutning
till Berefet och många som jobbar på campet bor i byn.
Folket i Berefet är väldigt fattiga, men deras största problem är bristen
på rent vatten. Vi kommer därför på vår konsert samla in pengar
för att fortsätta den insamling som elever från tidigare år startat.
Insamlingen syftar till att stödja ett brunnsprojekt i byn som skulle
innebära att befolkningen får tillgång till rent vatten.
Några bilder från Berefet
Snyt mig!
2010.02.11 kl:22.55
Sa du Ebba?
Trots att jag har snytit mig ca 17 gånger i minuten
de senaste två dygnen så är jag totalt igentäppt
och låter helt skev när jag pratar.
Det är lite som när jag som sjuåring skulle börja
på fritids och alla trodde att jag hette Ebba.
"Nej, inte Ebba. Jag heter EBBA!"
Sverige
2010.02.11 kl:18.14
Gambia, åh åh Gambia.
Efter snart tio dagar i Sverige börjar jag så smått komma in i
det gamla livet. Det börjar kännas mer och mer okej.
Jag vill inte komma in i det helt och hållet som förut,
jag vill inte glömma bort mina nya tankar och värderingar,
jag vill inte bli så trygg här igen att det känns jobbigt att
bryta upp och dra iväg igen.
Men för att kunna leva i Sverige måste ju hela jag vara här
så att säga... Inte bara min kropp.
För att kunna slutföra den här terminen måste jag ju acceptera
att jag är i Sverige, så det är väl det jag försöker med.
Så nu när jag landat lite mer har jag börjat med min
lilla tilltänka serie av Gambia-anekdoter.
Eller serie och serie förresten.. Vi får väl se.
Kanske blir det en anekdot, eller blir det tjugoen.
Eller åtta.
Vi får se, vi får se...
Calebassen!
2010.02.11 kl:18.03
Gambia-anekdot 1 - Calebassen!
Jag köpte det dyraste instrumentet av alla oss som var i Gambia!
Och det var inte det mest välarbetade eller fina instrumentet.
Nej då, det var min lilla calebasse, och man skulle kunna säga att
jag gjorde ett dåligt köp...
Allt började med att jag vill köpa mig en calebasse. Det är alltså en calebasse-frukt
som man gröpt ur och sedan använder man detta som ett rytminstrument genom
att spela med metallringar som man har på fingrarna.
Jag tycker att det är ett coolt instrument och så gillar jag soundet.
Dock var läraren från Fula-stammen, han som spelade calebasse, rätt läskig.
Jag vågade då rakt inte prata med honom för han kunde i princip ingen engelska
och dessutom är min gissning att han använde en del droger...
Men snälla Gabriella sa att hon kunde göra det åt mig.
Jag gav henne 1500 Dalasi som calebassen skulle kosta och hon gick iväg för
att göra mig denna tjänst. Ganska snart kom hon tillbaka och sa att den visst
kostade 3900 Dalasi. Jag kände att det var lite i saftigaste laget, men diskuterade
lite med mig själv och kom fram till att jag gillar instrumentet, ville verkligen ha
en och är inte i Gambia så himla ofta så jag köper den ändå!
Det var ju inte helt smart det här eftersom Seriff, han som spelade calebasse,
nu trodde att det var Gabriella som hade köpt calebassen och därför fick prova
ut ringarna så dom skulle passa hennes fingrar. Dessutom ville han ge henne
privatlektioner, men det ville hon inte ha så hon fick gömma sig i vår lilla
hydda medan han sprang utanför och ropade "GABBI!".. En gång fick han dock
ner henne i sitt knä...
Sen var det egentligen inte så mycket mer med det här förrän det blev en
massa tjafs om hur jag skulle ta med den här himla calebassen på planet.
Först fick jag inte ta den i handbagaget eftersom den var i trä. Så då var
jag tvungen att plasta in den för 100 Dalasi, och sen gick det tydligen bra.
Vi började då diskutera det här med att Calebassen var så sjukt dyr. Vi tyckte
allihop att det var väldigt suspekt, då alla andra instrument som folk köpt var
billigare... Till och med Koran som också är gjord av en Calebasse-frukt men
som också har en massa andra grejer, strängar och tjohej...
Verkade ju lite skumt att det skulle vara billigare att köpa en Kora och plocka
bort allt från den och använda bara calebassen...
Till slut kom vi iaf fram till att det blivit så sjukt mycket missförstånd med det
här himla köpet. Seriff kunde inte engelska, kunde inte läsa och skriva, så
Gabriella betalat samma summa som norskorna hade betalat. Det vara bara
det att dom hade köpt två calebassar och två marackas-liknande grejer för det
priset... En calebasse kostade alltså egentligen 1500 Dalasi.
Jag betalade alltså sammanlagt ca 1100 svenska kronor för den här urgröpta
frukten med åtta metallringar till. Jag ska förresten inte glömma mitt fina case
som jag också fick, en ljuslila liten tygpåse...
Det här blev jättelångt, men det var ju jättedyrt också...
Kan bara tillägga att det var lätt värt det. Var sjukt kul när vi kom på varför
jag betalat ett sån't enormt överpris. Dessutom behöver Seriff pengarna bättre
än jag, så det gör verkligen inget!
Kanske inte den mest smickrande bilden på mig, men jag har iaf
fått låna Seriffs mössa...
Den inplastade calebassen!
Malplacerad
2010.02.05 kl:00.58
Lite bilder
Eftersom Facebook inte vill att jag ska ladda upp min Gambia-bilder
så gör jag ett försök med några stycken bilder här iaf...
Det är bildtittardag idag (och alla andra dagar också kanske...)
Har också kommit fram till att jag känner mig malplacerad i mitt
eget liv, det är inte riktigt en okej känsla...
Omkullkastad
2010.02.04 kl:20.46
Det kan vara stundens förvirring,
men det kan också vara nya insikter...
Nu har jag varit hemma i lite mer än två dygn,
men vad gör det här till mitt hem egentligen?
Alla säger att det tar ett tag att komma in i det svenska livet igen.
Men saken är den att jag vill inte komma in i min vanliga gamla lunk.
Jag vill inte vänja mig vid det här livet igen.
Jag vill inte stressa, jag vill inte ha alla dessa måsten,
jag vill inte vara i ett kallt land - med dubbel betydelse.
Jag vill inte vara i ett land där man bara bryr sig om sig själv,
ett land med utseendefixering och höga krav på alla människor.
Jag vet inte längre vad jag vill göra med mitt liv.
Hela jag har blivit alldeles omkullkastad av alla intryck,
av alla möten, av alla uppelvelser.
Det går bara inte att komma hem och slängas in i en
äcklig pedagogikkurs... Det går inte.
Förvirringen är total.
Och helt seriöst, jag orkar inte ens bry mig om att melodifestivalen
börjar på lördag. Då är det rätt illa alltså... Men det är inte viktigt.
Det är verkligen inte det. Och jag vill inte ha alla mina onödiga saker.
Jag klarar mig så sjukt bra utan MacBookar och iPhonar...
Skulle ladda upp lite Gambia-bilder som får mig att längta tillbaka,
men fotouppladdningsverktyget ville inte som jag, så det blev bara två..
Varför är jag här när jag kunde varit där?
2010.02.02 kl:20.24
ÄckelSverige..
Jag är hemma igen, med ganska så oblandade känslor.
Jag vill inte alls vara här. Jag vill bara tillbaka!
Det var skönt att gå på toaletten med en dörr och
det var skönt att duscha och ta på sig rena kläder,
men nu har jag inget mer i Sverige att göra känns det som..
Nu vill jag bara åka tillbaka till landet med "no stress"
och fyra timmars "relaxing time" mitt på dagen..
Till landet med trevliga & glada människor.
Till landet där vi var tv-kändisar, där vi var rika och där
det var nice att vara tjock...
Till landet där man ska relaxa, "feel free" och "be happy"!
Gambia - no problem!
Går aldrig att sammanfatta hela resan på ett litet blogginlägg,
så det får nog bli några olika.
Snart kommer Calebasse-historien...
