Bitterheten...
Idag har jag varit en riktig bitterfitta.
Nej, det är inte ett ord jag använder varje dag,
och jag skulle nog ha svårt att säga det högt
(jag testar nu ... okej, det gick)
men det är lättare att säga det i text (alltså skriva ner det).
Jag har även kallat den här dagen för "helvetesdag".
Det är ju skönt att igår var en så bra dag.
Framför allt var det ju fint att jag bloggade om det,
så att jag nu kan blogga om "helvetesdagen"
och blotta mina extrema humörsvängningar,
min överdrivna känslighet , den totala uppgivenheten
och den obefintliga tron på ett bättre liv...
Igår trodde jag att saker och ting började bli bättre.
Idag förstod jag att det var dumt att skriva ner orden,
utan att säga "peppar, peppar, ta i trä".
Självklart blir inte allt bra, bara sådär en dag hux flux.
Det borde jag insett. (Idioten = jag)
Jag blev helt enkelt en bitterfitta idag.
Det gick så otroligt snabbt att "vänja sig" vid att må lite bättre.
Hur jag kunde tro att det skulle hålla i sig är en gåta,
men jag lyckades till slut ändå få en hyfsat trevlig kväll.
Men seriöst, vart ska det här sluta?
Vem kommer orka med mig?
Jag bara undrar, vem?
Det här inlägget skrevs alltså inatt kl: 02.55,
som det såt högst upp men blogg.se ville inte
publicera det då, varför jag gör det nu istället.
Ber om ursäkt över att jag var så dålig att inte säga till dig om tiden osv. Det var ganska jätte dåligt av mig. Hoppas du kan förklåta mig för det och så ska jag försöka bättre mig typ 500 kg på det planet. Kan tänka mig att det kan ha vatt en del i att din dag blev skit
Ja, det var faktiskt dåligt av dig, men tack för ursäkten.
Jag vet vem som orkar med dig : )
Och bra att du "förklåter" Fredrik ; )
Har inte läst din blogg tidigare med Fredrik sa ngt om 90-talsvideos som lockade mig och nu är jag här. Du har då fått till det bra vill jag säga, även om prestationen inte är viktigt i sig ; )
Ses snart igen och hoppas du haft en bra sommar! KRAM/ Klara
