In my heart you are - Småland!
Hjärtat klappar för det lilla landet...
Det bara kryllar av tankar i mitt huvud just nu.
Och det finns en massa saker jag egentligen vill säga, men
ändå kan jag inte bestämma mig för vad jag ska skriva om...
Jag skulle kunna göra något jättesplittrat här och bara häva ur
mig saker om min helg och även tankar som kanske borde stanna
kvar i mitt huvud, men sånt brukar man ändå inte inse förrän efteråt.
Jag skulle också kunna strukturera upp det hela lite mer.
På ett sätt känns det senare alternativet mer som jag, fast ändå inte.
Har inte jag sagt att jag får skriva vad jag vill i min blogg?
Att bloggen är till för mig, för att jag ska skriva det jag vill och inte för
att behaga någon annan.
Jo. Precis.
Därför får det bli som det blir..
Kanske ska försöka sluta svamla.
Ja, så gör vi.
Jag är lite av en splittrad människa.
Jag trivs bra i Örebro. Jag gillar verkligen Musikhögskolan,
jag gillar verkligen lärarna vi har (vissa mer än andra..).
Jag trivs med att plugga (även om jag blir trött på det ibland).
Jag älskar att få vara med i Joybells och sjunga gospel.
Jag gillar staden Örebro som är lagom stor och en trevlig och fin stad.
Jag har en hel del fint folk runt omkring mig!
Men.
Jag älskar Småland, varje gång jag ska åka härifrån blir jag ledsen.
Alltså verkligen ledsen, nedstämd. Det sista dygnet blir liksom inte riktigt
lika fint som dom andra. Jag trodde, när jag åkte hit, att fyra nätter är
jättelång tid, men helt plötsligt är det bara en natt kvar och imorrn på
morgonen åker jag tillbaka. Det är inget fel på Örebro, men det är ändå
lite som att jag skulle ta på mig ett par sjukt snygga byxor. Dom kan ju
vara assnygga, men jag använder ju inte byxor...
Det är bara så att jag är Smålänning.
I blodet, i hjärtat, i hjärnan, i kroppen.
Emma + Småland = Sant.
Här vill jag leva och här vill jag dö, liksom.
Det handlar givetvis om människor här. Familj, folk.
Men inte bara. Verkligen inte.
Det är något med luften, atmosfären, tänket, mentaliteten.
Jag blir verkligen lugnare här. Jag mår bättre här.
Kan givetvis ha förklarliga orsaker som att min skola som stressar mig
inte ligger här, men ändå..
Jag kan inte förklara det mer än så.
Men det här är hemma.
Jag vet att jag har skrivit om detta förut,
men Småland i mitt hjärta!
Vet precis hur du har det vännen, sådär känner jag varje gång jag ska lämna Hälsingland...
Hejsan! Nu är det ny vecka och nu behöver jag just din hjälp igen!
Om du går in på den här länken:
http://fameboost.com/?l1=external&l2=facebook&p=12521482
och väntar i några sekunder (det kostar ingenting) så får jag ett poäng, så jag ber dig
att trycka på länken så är du jätte snäll.. Det skulle betyda så sjukt mycket så du anar inte!
Tack på förhand! /mallan
Kul med personliga bloggkommentarer "mallan"...
Jag hör Emma att vi måste ta och öva in smålandsvisan helt enkelt och börja öva på dackemusikalen
Men Örebro är väl ändå bara ett tillfälligt stopp på vägen va?
Småland finns kvar och så vitt jag märkt finns det dessutom kvar i relativt oförändrad form år ut och år in ;)
Kram!!!
Fredd - Jag brukar ju ta bort såna kommentarer, men nu när du kommenterat den får den väl vara kvar... hehe. Dom är som sagt väldigt roliga att få. Hej hej. Tragiska människor som bara vill göra reklam för sina bloggar...
Annika - Örebro är bara tillfälligt, absolut. Och Småland finns verkligen kvar. Men det var faktiskt 5 år sen jag flyttade därifrån och jag har fortfarande typ 3 år kvar här... Men någon gång blir det Småland igen. Deffe! Alltid skönt med saker som hålls oförändrade också.. hehe.
Jätte fin blogg (:
