Sjukhusveckan
2011.04.23 kl:01.17
Sjukaste veckan.
Tre dagar - tre familjemedlemmar på sjukhus...
Onsdag - Mormor sätter en matbit i halsen, kan inte svälja något alls och får åka in akut.
Torsdag - Jag, den minst farliga skadan kanske, får superduperproblem med axeln. Kan
inte jobba, kan inte röra armen, kan inte sova, kan inte klä på mig... Får åka till läkare.
Fredag - Systersonen får åka in akut med ambulans efter att druckit lampolja...
Mormor är hemma och okej, systerson är kvar på sjukhus men verkar okej
och jag har fått kortisonsputa plus att jag knarkar värktabletter...
Herre min je.
Tystnaden som uppstår...
2011.04.14 kl:21.07
...när man stänger av köksfläkten efter lång tids matlagning.
Tystnaden som uppstår när man stänger av en dator efter lång tids användande
är en väldigt speciell tystnad, en grov tystnad. Detta gäller även när man stänger
av fläkten efter lång tids matlagning.
Det blir så otroligt tyst.
Scenario 1.
Man tror att det är tyst när man slutat steka i stekpannan. Man går och sätter sig
vid bordet och tror att det är tyst. Sen kommer man på att fläkten är på och så
går man och stänger av den.
Scenario 2.
Man tror att det är tyst när man stängt av allt som låter på datorn, musik eller video-
klipp eller vad som helst. Men eftersom man haft datorn igång länge så låter fläkten
en massa men det är ett ljud man inte tänker på. Sen stänger man av datorn.
Det blir så sjukt tyst! Det är en tystnad som inte kan beskrivas.
Jag kan tro att det är så det känns att vara helt döv.
Det är verkligen en onaturlig tystnad. Den grövsta tystnaden man kan komma åt.
Tror jag.
Big Brother-bloggandet
2011.04.11 kl:02.08
50 av totalt 106 dagar har gått
Den som känner mig vet jag att jag ägnar ganska mycket åt min vakna tid
till att kolla på Big Brother. Jag fick ju för mig att skaffa ett 24-7abonnemang
så att jag kan kolla live dygnet runt. Jättebra idé. Eller ja...
Men man kan ju också undra varför jag skriver så lite om Big Brother i den
här bloggen. Och ja, det beror helt enkelt på att jag har börjat blogga på en
Big Brother-blogg. Jepp, det är lika nördigt som det låter. Men, så är dock
fallet och eftersom den har ganska så många läsare varje dag så har det
liksom gjort att mitt tittande känns lite mer värdefullt. Fantastiskt bra ju!
Det är inte längre bortslösad tid, för det finns en massa människor som
vill veta vad som händer i huset!
Och vill man då läsa denna blogg och få reda på allt som händer i BB-huset
kan man göra det här; http://bbelva.blogg.se
Det är alltså inte bara jag som bloggar där, utan vi är några stycken.
Och ja, jag står helt och hållet för detta nörderi. Big Brother-deltagarna är nu
mina närmsta vänner.
Vem är som jag?
2011.04.09 kl:01.35
Det kanske inte finns nån...
Jag har just kommit på att jag skulle behöva lära känna fler folk
som faktiskt har samma intressen som jag, som vill göra samma
saker som jag, som gillar samma musik som jag, som har samma
humor som jag och som tycker samma påhitt är roliga påhitt.
Det är så otroligt tråkigt att vilja göra något jättemycket och sedan
finns det ingen alls som ens skulle kunna överväga att hänga på.
Just nu är det flera grejer som jag verkligen skulle vilja göra, men
som jag måste göra själv om de ska bli av. Och det är ju bara så att
jag inte kommer åka själv, varken till festival, konsert eller audition...
Och då missar jag saker som kanske skulle berika mitt liv, som jag
skulle bli glad av att göra, som jag skulle må bra av att göra.
Jag behöver vänner som gillar exakt samma saker som jag.
Vart hittar man såna egentligen?
Basshunter in da house!
2011.04.08 kl:10.18
Big Brother-låten 2011!
Nästa vecka blir det action i Big Brother-huset.
Jonas Altberg (Basshunter) ska gå in i huset och
spela in en ny Big Brother-låt med deltagarna!
Detta ska bli mycket kul!
Glasburen - check!
2011.04.07 kl:21.17
Mutor...?
Tydligen får Eric Saade ha kvar sin glasbur i Eurovision.
Hurra. Kul för honom...
Undrar hur sjukt mycket bättre det kommer gå för Sverige nu.
Fast med den blicken får han nog iofs alla småtjejers röster.
Igen.
Vad jag vill...
2011.04.06 kl:23.53
Det vet jag nu.
En Örebroresa samt en snabbt övergående, men ändå mycket
ovälkommen, magsjuka har väl tillsammans bidragit till det
uteblivna bloggandet, men nu så.
Dock måste jag säga att Örebrohelgen gjorde mig mycket gott,
för att använda ett smått töntigt uttryck.
Det var SMASK (Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest),
det var möte av folk som jag inte mött på ca tio månader, det
var minnen och det var längtan tillbaka till Örebro.
Och det är just den där längtan tillbaka som är superviktig, som
jag verkligen måste försöka hålla kvar och vårda som en liten bebis
som inte klarar sig själv. Det är oerhört viktigt att jag känner den
där längtar för att orka ta tag i alla rester som måste göras.
Men jag känner det nu, att jag verkligen vill tillbaka.
Och jag vet varför jag vill tillbaka och dessutom vad jag vill tillbaka till.
Jag vill faktiskt bo i Örebro igen, jag vill kalla Örebro för min stad.
Jag vill cykla till Immanelskyrkan på måndagkvällar och sjunga med Joybells.
Jag vill öva i mitt favoritövningsrum på Musikhögskolan.
Jag vill skita i att öva och gå och fika i Prego istället.
Jag vill umgås med människor som bor i Örebro.
Jag vill vara med om kul saker man är med om i Örebro (Serenadkvälllen, SMASK, Joybells mm).
Jag vill vara med på gemensam sång.
Jag vill bli klar med min utbildning.
Jag vill jobba med musik, med sång, i skolan, med elever.
Att det skulle ta så många år att komma fram till det...
